Dela Dela Skriv ut

Hjulet snurrar, men hamstern är död

Nog snurrar hjulet alltid, har vi hunnit med? Tveksamt, mycket tveksamt. Det känns som det var häromdagen som vi hade transistorn på axeln, låg på rygg i gräset och lyssnade på Tio i Topp.

Carl-Eiwar ledde programmet, leksakskulsprutan smattrade och spökrösten sade ...”Norrköping 48 poäng”, ”Malmö 62 poäng”, applåder och visslingar.

Kinks, Beatles, Stones, Hep Stars och Tages, det var många som skulle slåss om poängen.

Det gällde att hålla på det rätta bandet, lyssna på den rätta musiken, viktiga val i livet om man inte ville vara en tönt, eller bli kallad för en sån, rättare sagt.

TV show med Monkees, western med Bröderna Cartwrigt, samma visa här, killarna beundrade den tystlåtne Adam, alltid klädd i svart. Men tjejerna tindrade med ögonen så fort Little Joe visade sig i rutan.

Detta var ju för min egen del innan mopederna kom in i bilden, sen fanns det ju bara plats för dessa smattrande tingestar i livet, förutom brudarna förstås.

Tiden har gått fort, lite väl fort, men det finns vissa minnen som sitter lite hårdare än andra.

Klädstilen var US Army jackor med alla bandens namn på, V- jeansen skulle sitta så tajt, så hela paketet kom i kläm.

Håret skulle vara långt, ju längre desto bättre, det var svårt att hålla styr på striporna mellan varven, min egen frisyr kunde nog snarast betecknas som ”Vilsegånget garnnystan”.

Vi hängde nere på Gamla Bro, Grottan, Bobban, Bowlingen det fanns många plejs att hänga på.

Söndagarna ägnades för det mesta åt att återställa vätskebalansen på Breviksfiket eller Trinntorp.

Mellis var det ingen brist på, det pinkades mer och oftare på den tiden.

En dag blev man plötsligt ”vuxen”, började jobba, tjäna grova pengar. Många pluggade vidare, dom kloka gjorde det, jag tillhörde inte dom kloka...

Vi gjorde ju en del ”hyss” också, men det fanns inget internet och övervakningskameror, så ingen visste om det, nästan ingen i alla fall.

Nu sitter man snart på ”hemmet” och begrundar sitt öde, var tog tiden vägen och vad gjorde vi med den? Jag tror att dom flesta känner sig ganska nöjda med hur det blev.

Däremot kan man inte känna sig speciellt nöjd med hur vårt land ser ut i dag, men det är ju en helt annan historia. Mobiltelefoner, paddor, spel och andra digitala prylar tar upp våra barns och ungdomars tid i dag.

Det är inte ofta som man ser våra gamla lekar utövas i dag, bollspel och annat som vi sysslade med på varenda rast och efter plugget.

Mycket var enklare förr, det måste man ju kunna tycka, utan att vara en bakåtsträvare?

Lelle Wiborgh
Krönikör

• Publicerat: 2021-09-09

|
• Uppdaterat: 2021-10-08